Kvävefixering hos baljväxter

Har du någon gång sett dessa knöliga ansamlingar på baljväxters rötter? Baljväxterna kan nämligen fixera luftens kväve med hjälp av bakterier på dess rotsystem.

Tillgång till alla artiklar-Bli medlem här

Kvävefixeringens syfte

Ståtliga rader av bondbönor

Baljväxter kan genom en symbios som med annat ord kallas biologisk interaktion,- fixering av luftens kväve och lagra detta i dess knölar på rotsystemet. Denna symbios görs med hjälp av bakterier som sätter sig på grödornas rotsystem. Bakterierna hjälper grödan att absorbera kvävgas från luften och i sin tur omvandla denna till ett ammoniumkväve som växten kan ta upp.

Kvävefixering hjälper till med att förbättra jordens kvalité, men den är också viktig inom jordbruket där man vill minska eller helt undvika handelsgödsel/konstgödsel.

När handelsgödsel framställs går det åt mycket energi till tillverkningen. Det finns också en stor risk att konstgödseln följer med ut i vattendrag och hav och leder till förgiftning av våra vatten.

Grödornas kvävefixering fyller samma syfte som handelsgödseln, men är alltså ett miljövänligt och naturligt sätt att gödsla marken. Växten använder sig istället av solsken och växtens fotosyntes.

När växten fixerar kvävet från luften, så använder grödan framför denna näring själv, men det finns ofta en del kvar i jorden till nästa gröda. Detta är oerhört gynnsamt för bönderna och miljön.

Att se att bönder använder sig av baljväxter som gröngödsling som ger dem naturlig gödsling gör mig väldigt glad.

Detta fantastiska samarbete kan vi nyttja effektivt i våra mindre privata köksträdgårdar.

Genom att odla mycket baljväxter som tex ärtor och bönor, så får vi gratis gödsel till intill växande grödor, och en liten näringsboost till nästkommande år.

Klipp av dina plantor jämns med marken och lämna kvar rotsystemet i jorden. Lägg gärna det gröna materialet på din odlingsplats så bryts det ner till nästkommande år.

Året efter du odlat baljväxter, kan du med fördel odla näringskrävande grödor som tex kål på platsen.

Baljväxter som odlas i köksträdgårdar är i huvudsak bönor och ärtor av olika slag.

Till baljväxter räknas också linser, lupin, soja och jordnötter.

Bakterierna lever i små knölar som sitter på växternas rötter.

Kvävefixering kan påverkas negativt av ett felaktigt pH-värde i jorden.

För att kvävefixeringen ska ske optimalt, bör jordens pH-värde ligga på mellan 6 och 7.

Ett för lågt pH leder till en sämre bakterieöverlevnad, sämre rotutveckling och att näringsupptagningen hos grödan försämras. Lyckad kvävefixering kräver även andra näringsämnen, som tex. kalcium, fosfor och magnesium.

För att försöka skapa en frisk jord med ett bra pH-värde bör odlingsplatsen matas med organiskt material och olika gödsel som innehåller olika ämnen. Man brukar komma långt genom att täckodla med gräsklipp och lägga tillbaka växtmaterial till odlingsplatsen under säsongen, samt på hösten när vi städar inför vintern.

Genom att försöka att störa jorden så lite som möjligt så kan symbios mellan svampar, bakterier, mikroorganismer och växter samarbeta och skapa en frisk jord.

Mata på med organiskt material varje år så får du automatiskt en fin jordstruktur, med luftig och mullrik jord och ett bra pH-värde.